tisdag 17 mars 2009

himlens hjärta

jag älskar människor som är som just jag vill vara. som jag önskar att jag vore som. jag älskar att kunna inspireras och känna sig fin och lycklig av poesi. att önska att man skrev så själv, så där mitt på prick. hur får man ord att låta så vackert?

jag måste få citera anna för hon skriver så himlans fint;
Vackra människor

Vackra människor är dom som träffats av livet,

Låtit det sjunka in och sedan försökt läka ihop igen.
Bit för bit plockat splitter ur såren.
Splitter av högstadiet,
Olyckliga kärlekar och mörkerrädslor.
Inga vackra skärvor alltså.

Vackra människor är dom som dricker sitt te med massa mjölk och honung.
Kanske eftersom att jag ser mej själv som en av dom,
En av dom som behöver neutralisera smaken.

Vackra människor är dom som sjunger fast de inte kan.-
För att alla faktiskt kan sjunga.
Det är du själv som bestämmer var himlen ska sluta.

Vackra människor är de som äter tonvis med sockervadd och
åker virvelvinden flera gånger om.
Eftersom att det är en av de få saker som verkligen känns

Vackra människor tänker längre än nästippen slutar.
De kan förresten ha alla möjliga olika former och storlekar på sin näsa.
Det är inte där som skönheten sitter.

Vackra människor skriker och gråter.
Vackra människor skrattar och ångrar.

Vackra människor är de som aldrig tillät sina själar
Bli så rökskadade av normaliteten så att det inte kunde se några färger.

besök hennes blogg ; intesomandraannor.blogg.se :)

1 kommentar:

  1. Åh, vad kul att du gillade min dikt! Blir jätteglad över att du publicerat den på din blogg ska du veta! :) Tack!

    SvaraRadera